Jag sitter och jobbar på några arbetsprover nu och när jag höll på att mixtra med ett foto på en paprika (varför kommer att framgå då jag visar arbetsproverna här på bloggen senare) kom jag plötsligt att tänka på dagarna då jag satt nere i källaren på Forsa folkhögskola och läste fotoböcker under lunchtimmar och vilotid.
Det kändes liksom väldigt bekant att sitta och beundra dom skulpturala formerna hos en paprika på en svartvit bild. Efter en snabb googling visade det sig att det var Edward Westons klassiska Pepper No.30 som ringde min klocka. Det är på något sätt trevligt att jag i mitt överarbetande på en fredagkväll i en studentlägenhet i Rosengård helt plötsligt känner en stark koppling Edwards fotoögonblick som inträffade för 82 år sedan.
Lite avundsjuk blir jag också att han förmodligen stog och vaskade fram den fina bilden i ett mörkrum någonstans och kunde se hur paprikans former växte fram på papperet framför hans ögon, ton för ton. Det närmaste jag kom det under arbetet med den här bilden var när jag drog i några reglage för "Blanda kanaler"- verktyget i Photoshop.
Suck. Jag vill fotografera analogt igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar