Monkey business.

I måndags satt jag och en klasskamrat kvar i skolan och sydde ihop ryggarna till vårat klassfanzine, en syssla som tog lång tid och mycket koncentration att genomföra. Runt 21.30 var vi färdiga och fick nervöst larma på skolans lokaler för första gången.

Igår, tisdag, var jag så utmattad av ansträngningarna från dagen innan (som förutom kvällsgörat även innehöll en massa krävande planering angående den stundande bokmässan i Göteborg) att jag vid lunchtid nästan blev tvungen att ta en lur, men matens energi räddade mig. När jag kom hem var det dock andra bullar, då slocknade jag som ett ljus och vaknade endast för att orka kolla på en långfilm och äta middag. Sen var det sängen igen, hela natten lång.

Idag å andra sidan har jag känt mig vital och uppiggad igen. Nya tag i skolan med tuschtekniksövningar och inspirerande inköp av material efter skoltid. Jag har även fått mer och mer blodad tand inför tanken att tuscha med stålstift. Det är ett mycket skönt sätt att tuscha, med både möjligheten att få snuskigt tunna och vassa streck, samtidigt som man kan vräka på riktigt svulstiga och svallande linjer. Och det hela mycket lättare än med pensel.

Det enda negativa med att tuscha med stålstift som jag stött på hittills är att risken finns att man får en plump med tusch som rinner ut lite jobbigt, eller att man råkar dra handen i ett fortfarande fuktigt streck. Men det är båda problem som är lätta att undvika så länge man är koncentrerad. Apan ovanför gjorde jag idag. Den är tuschad med stålstift och är 5 cm hög i verkligheten.