Ytterliggare dagar har gått, strapatser utförts och nätter sovits. En av dom mest händelserika (om inte Den mest händelserika) fredagen sedan min Malmöflytt har just förflutit. Vad som på schemat såg ut att bli mest en smålugn redovisningsdag blev väldigt intrycksrik när vi fick Gevaliabesök av en känd serietecknare från Malta.Han satte igång och höll ett högst kvartslångt, otroligt engagerat och innehållspackat föredrag om hans syn på serier, lite historia om Maltas seriescen och diverse andra, liknande ämnen. Elden och engagemanget som fanns inuti hans spralliga kropp och ögon var kanske det bästa med hans besök överhuvudtaget. Det smittade verkligen av sig och jag fick, som så många gånger tidigare i skolbänken det här året, känslan av att det här nog inte kan vara riktigt verkligt ändå.
Faktumet att jag går en serietecknarskola på heltid, med allt vad det innebär, har fortfarande inte landat i mitt huvud. I princip varje dag händer det något som kräver att jag fysiskt eller mentalt nyper mig i armen för att fatta att det är sant. Som igår, efter skolan - då tog ett stort gäng från klassen oss en after work-öl och bara pratade och hade trevligt, för att senare på kvällen ha en regelrätt ritfest. Vi drack och hade trevligt samtidigt som vi producerade en hög med 45 sidor serier. Det var någonting vi på varsinna håll länge velat göra, och nu i efterhand enades om att det var så pass roligt att det var värt att göra om.
Det här är början på något bra.
2 kommentarer:
Fett med fett. Du får se till att bygga upp och samla på dig erfarenheter, kontakter och annat värdefullt som du kan ta med till den verkliga världen när du i sinom tid lämnar skolan. Så inte tillvaron blir tokgrå i jämförelse. Här hemma är dagens händelsemaximum oftast en sparvfågel som måste bäras ut från altanen, eller stirrtävling med grannkatt som inkräktar på garageuppfarten (jag vann, det är en merit!)
DrPetter: Ja, erfarenheter får jag på löpande band här, och tempot tror jag inte lär avta. Nästa helg ska vi till Bokmässan i Göteborg, och där kommer det bli releasefest på releasefest varvat med några intensiva dagar inne på mässan och förmodligen några releasefester mellan releasefesterna.
Jag stormtrivs här i denna fullspäckadhet, men jag är övertygad om att jag kommer att längta hem till Ljusdal och dom små, små händelserna också. Som när småhundarna rastas ute på fotbollsplanen. Eller sparvräddning. Eller kattstirrning. (Grattis!)
Det har sin charm :)
Skicka en kommentar