Korpen flyger.


För några dagar sedan satt jag och tuschade denna teckning som ska ligga till grund för en (än så länge hemlig) omslagsillustration som jag håller på med. När jag skissade den satt jag timme på timme och lyssnade på varmt brasknaster och underhållande pratradio och bara karvade fram näbbform, skogsbryn och fjäderdräkt.
Väldigt meditativt.

Några dagar senare när jag tuschade kändes det otroligt mysigt att få fylla i dom stora svarta ytorna med min pensel. Det var nästan lite som att "klä på" fjäder efter fjäder och göra fågeln onaken för betraktaren. Kändes på något sätt väldigt intimt, även fast det rent objektivt bara resulterade i en slät svart yta på ett papper.

Hur som helst gillade jag det.

2 kommentarer:

Henri Gylander sa...

Meh! Nu blir man ju skamlöst nyfiken på vad det kan vara för omslag :) Ser väldigt lovande ut i varje fall! Det är bara att fortsätta flaxa på de vidöppna vingarna.

Robert Pettersson sa...

Henri: Nu kan du stilla din nyfikenhet och kolla in det senaste inlägget här på bloggen för en titt på omslaget i all sin färggranna prakt. Kram på dig, Henri!