Dialoger & manuskript.

Jag har läst mycket serier på senaste tiden och blir mer eller mindre konstant inspirerad av saker i min omgivning som gör att jag får uppslag till olika historier, figurer, teckningsstilar och annat som jag direkt antecknar i mitt anteckningsblock. Det blocket är mest till för just anteckningar och lämpar sej inte så väldigt bra för att skriva längre utkast eller liknande, så för ett tag sedan bestämde jag mej för att fixa en bok att skriva ner manus till mina serier i.
Häromdagen blev jag klar med det lilla projektet jag haft gåendes under augusti månad. Det började med att jag köpte ett enkelt linjerat block på en bokhandel här i staden. Det såg rätt tråkigt och skoligt ut, så för mej som har en förtjusning över bok- och tidningsomslag i olika former kändes det självklart att göra ett eget omslag. Jag limmade ett helt vitt pappersark på så att jag skulle kunna rita vad jag ville sen. Jag hade inget papper av lämplig storlek med mej så jag letade i pappersinsamlingen och hittade en Lidl-kasse som hade en vit sida som var tillräckligt stor för att kunna täcka blocket. Några klippningar och limningar senare var det bara att sätta pennan mot papperet och fylla cirkel efter cirkel med olika mönster i samma anda som jag pratat om tidigare. Efter några veckors jobb under kvällar då och då var det färdigt. På bilden längst upp kan man se resultatet. Notera att blocket är uppvikt så att man ser både fram- och baksidan samtidigt.

Jag har skrivit ner en hel del frön till blivande historier som jag ska gå vidare med när jag får ytterligare inspiration, men två historier har faktiskt tagit hyfsad form. Ett av dom manusen är så färdigt det kan bli. Dialogen är klar, rutorna planerade och figurerna uttänkta. Det enda som fattas är en beställning med tuschningspennor som jag väntar på som borde komma till veckan.

Med lite tur kommer jag nog kunna lägga upp den serien någon gång under nästa månad. Till dess har jag några andra småprojekt som jag kan göra inlägg om under tiden, så total torka lär inte råda. Sammanfattningsvis kan man säga att det normala, halvglesa flödet på inlägg är att förvänta.

Stress.

Här kommer ett kort inlägg. Jag ska på jobbet om ett tag och har fortfarande saker kvar att förbereda innan jag kan dra, men ville lägga upp en bild innan jag sticker. Själva bilden är ett försök till att få till något som liknar solarisation på digital väg.

Nu måste jag göra klart matlådan. Illa kvickt.

Eddie.

Här är första titten på en figur som jag kom på för några veckor sedan när jag hittade några bortglömda krumelurer i mitt anteckningsblock. Jag fortsatte rita på dom på det sätt som kändes rätt och efter en stund hade en rätt skön gubbe växt fram. Jag provade att rita honom igen i mitt ritblock för att försöka få till designen så att han skulle kännas helt rätt, och jag måste säga att jag gillar hans utstrålning på den här bilden. Eller kanske snarare brist på utstrålning, jag vet inte.

Mer av honom kommer det bli iallafall.

Whiteheads.

Här är några figurer som jag ritade efter en idé jag fick om att jag skulle sätta upp regler för mej själv och variera min kreativitet inom reglerna så mycket som möjligt. Reglerna var som följer:

- Rita en gubbe inom en svart kvadrat med rundade hörn.
- Gubben ska ha minst ett "bollöga" och en hals som går ner i mitten.
- Inga mjuka skuggningar är tillåtna, enbart helt svart och helt vitt.


Det var rätt kul och avslappnande att göra, eftersom jag i princip bara behövde bestämma vilken form och antalet ögon gubben skulle ha och sedan börja rita. Jag har gjort liknande grejer med mönster också på senare tid. Även det är väldigt avslappnande... bara rita, rita, rita efter en bestämd formel, och när man ritat tillräckligt länge tittar man upp från papperet och ser resultatet - poff! - det är en väldigt skön känsla.

Om jag kommer på hur så vill jag gärna prova att färglägga några av dom också, men det får bli ett framtida projekt. Det kanske dyker upp någon rasterskuggad u-gubbe eller en cel-shadad tuttboll i höstmörkret...vem vet?

Röd. Grön. Blå.

För knappt en månad sedan var det vernissage för utställningen "Var så god och sitt!" som jag var med i. Jag hade haft väldigt roligt med förberedandet av utställningen, trots många sena och myggbitna kvällar innan själva invigningen. Det var en väldigt trevlig tillställning med fint väder, bra musik och trevliga människor. Mycket lyckat, helt enkelt.

Själva utställningen var lika spridd som verken som ställdes ut. Dels fanns det saker på gården som omgärdar det vita huset man kan se i bakgrunden, dels inomhus i gamla stallutrymmen och även här, på åkern precis intill, fanns det ett verk för att locka in folk ifrån "stora vägen".

Mitt bidrag till det hela var en stol byggd av gammalt skräp och skrot. Det var många besökare som inte vågade sätta sej i den, men till min stora glädje var det iallafall många obrydda små barn som glatt klättrade runt på den och rotade i bråtet som låg runtom.

Alla verken var till salu och vad jag förstod så var det en del tavlor och annat som var mindre skrymmande än stolar som såldes under utställningens första dag. Min stol blev inte såld varken på vernissagen eller efter, men det gör ingenting, för just nu är den hemma hos mina föräldrar och gör det den är bäst på - står och skräpar.

Jag är inte död.

Jag lever och sparkas. Även om det inte märks här på bloggen.
Det har varit stora och gapande hål mellan uppdateringarna här, och det dels på grund av att jag håller på att komma igång med allt som att ha ett eget boende innebär och dels på grund av att modemet brann upp förra veckan. Men det är fixat nu, så förhoppningsvis kan det rulla på lite bättre här i framtiden.

Tidigare har det varit rätt osäkert hur och var jag ska bo här i Stockholm men idag har jag fått bekräftat att jag får stanna kvar där jag bor nu i åtminstone 6 månader framöver. Det känns väldigt skönt måste jag säga. Så om allt går som det ska kommer jag få fast telefon, egen internetuppkoppling och hela den biten om ett tag.

Nu är det enda jag egentligen behöver oroa mej för är jobb. Jobbet jag har nu kommer slå av på takten framåt hösten/vintern, men jag kommer klara mej pengamässigt åtminstone två månader framåt, vilket borde vara tillräckligt för att fixa något helt nytt kneg eller något extra utöver det jag har nu.

Livet går med stor spänning vidare här i Stockholm.
Nu ska jag limma ett omslag på en bok och skriva ett till inlägg.

Bilden i detta inlägg är ifrån den första färgrullen jag fotade med Hasselbladaren. För övrigt ifrån samma tillfälle som dom här bilderna, så den bildintresserade kan läsa mer där.