Första advent.
Förra året försökte jag göra en slags julkalender här på bloggen med ett inlägg varje dag i december ända fram till jul. Det misslyckades jag ganska hårt med. I år känner jag samma typ av driv, men har bestämt mej för att köra en kalender med en uppdatering varje adventshelg istället. Det borde ju gå bättre, tycker man.
Så till detta första adventsfirande blir det en film. Jag satt för några veckor sedan och grävde i det gamla Puffcrew-arkivet och snubblade över en bortglömd filmsnutt med pojkar i snö. Jag hade börjat klippa den i maj 2006, men slutat av någon anledning. Förmodligen var det något med skolavslutningar och cyklar som lade sej i. Hursomhelst, efter ungefär fyra-fem timmars redigeringspill nu denna söndagsmorgon kunde jag ladda upp den smått nostalgidoftande härligheten på Youtube.
Greppa lussekatten, dra upp raggsockorna och håll till godo med denna nästan fyra år gamla hobbyrulle. Snart kommer väl snön hit till Stockholm också, får man hoppas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
underbart det här gillar man fina minnen :D
Vinterkänsla (filmen) och Julkänsla (dina små ord). Precis vad jag behövde.
Jag önskar varje år att julkalendern ska vara mer som pettson och tomtemaskinen, mycket mera julkänsla. Det är ju det man vill ha, inte en massa superhjältar och dataanimering och alla bara skriker ochspringer runt i fula korridorer, som dom gjorde förra året.
Om jag hade haft inspelningen av nån gammal julkalender med lite känsla i hade jag kollat på den nu. Men jag är också tacksam för ROBETKALENDERN :)
Apropå film, har du skippat ide'n om självporträtten? Det lät kul tycker jag, men kanske att su känner att det är inaktuellt.
I vilket fall,
fortsätt förgylla min tillvaro som du gör!
(Golden///...)
Kramar
simon: Ja, visst fan var det där tider :) Hoppas att vi kan fixa till det där med Gumpels och filma så mycket att även det kan bli en liten filmsnutt. Jag har fortfarande inte fått svar från dom angående uthyrningen...ska nog ringa i slutet av veckan och prata med dom om jag inte fått något svar.
Stella Huber: Skoj att det uppskattas :) Jag hoppas att helgens lucköppning också kan vara givande...jag tänker inte säga vad det är, men du är välkommen tillbaks på söndag för att titta.
Jag undrar om barnen av idag kommer blicka tillbaks på dagens julkalendrar och bli lika pepparkakenostalgiska som vi när vi tänker på dom saker vi såg som små? För det känns faktiskt lite grann som att det var bättre barnprogram förr och att det inte har så jättemycket att göra med nostalgins små rosa moln som ställer till det med objektiviteten. Nu låter jag lite väl överanalytisk, men jag hoppas att du förstår vad jag menar iallafall :P
Självporträttsfilm? Vad var det för idé? Jag kan inte riktigt minnas vad jag kan ha pratat om, men jag har fått hit ett stativ just idag av min far, så jag hoppas att jag kan ägna någon helg framöver till att filma lite folk och även mej själv på stan.
Jag ska göra mitt bästa med att hålla stilen här på bloggen, och tack detsamma, din kreativa skånetant :) Kram!
Mysig stämning i rullen :)
Jag vill helst inte tänka på allt pillande fram och tillbaks som säkerligen krävdes för att matcha musiken så bra med rörelserna... försöker bara njuta av resultatet istället.
Generellt sett kanske det är dålig stil om kameramannen märks i filmen, men här gav det en trevlig samhörighetseffekt när fingrar dök upp i bild och folk interagerade med operatören.
Jag undrar hur effektivt det går att justera vitbalans i efterhand på dylika sekvenser? Vissa klipp var lite blåtonade och jag känner igen det från gamla Micketiden då vi försökte filma på vintern. Det var konstant kväll, och blev alltid blått eller i värsta fall svart när det började närma sig middagstid.
Här i Linköping fick vi lite mesflingor tidigare i dag, och natten innan var det ordentligt med frost.
DrPetter: Klippa sånt här is not the shit, men det är fan värt det när det är färdigt :)
Jo, scenen ungefär mitt i då min hand kommer fram och det börjar blåsa så förjordat är min favorit. Det var inte meningen att jag skulle följa med ner på slutet, jag bara halkade och gled med Hannes ner. Tokroligt i ordets rätta bemärkelse :)
Jag försökte så gott jag kunde att korrigera dom värsta blåklippen, men det var inte så lätt. Det sista klippet förstår jag inte hur det har kunnat vara så fel, för vad jag kan minnas filmades det precis likadant som alla dom andra :( Om du har tankar och tips får du gärna studsa iväg några...du brukar ju vara en jävel på att få till sånt där :)
Och i Stockholm är en natts brutalfrost det enda snölika vi haft på senaste tiden. För någon månad sedan hade vi dock en halv dags snö, det kändes lika konstigt som det var trevligt :)
Underbart mega superb!:) Jag har kollat på den 4grr på raken och haft lika stort smile varje gång! Kan du inte lägga upp svansjön med tobbe också! Den är underbar! Peace och häj, leverpastääj!
//Hannes
Självpotttätt av dina foton på dig själv!
:)))
Stella: Vad fan...jag fattar fortfarande inte vad jag kan ha gaggat om. Något kollageaktigt?
Vi får reda ut det där när vi telefonpratas nästa gång :P
Skicka en kommentar