Torsdagsfilm.

Torsdagar är trevliga dagar på Serieskolan. Efter skoltid är vi några som brukar anordna filmkvällar av olika slag. En vanlig kväll brukar innehålla trevligt sällskap, lite fika, två långfilmer och ett gäng musikvideor eller kortare animationer mellan långkörarna för att ge hjärnan en slags bensträckare. Hittills har vi oftast haft animationstema och kollat på allt ifrån våldsam splatteranime till finstämda kortfilmer, men affischen jag gjort ovan är ifrån en kväll då vi hade dokumentären King of Kong som huvudfilm.

Själva handlingen går att läsa i korthet på affischen och för den som är nyfiken rekommenderar jag varmt att se den. Det är en mycket underhållande, och bitvis väldigt rörande, dokumentär full av människor som är så speciella att man nästan inte tror att dom finns på riktigt.

Före tillverkningen av affischen kikade jag på lite screenshots till originalversionen av Donkey Kong för att få inspiration till apkungen, men jag kände att det var någonting som inte riktigt klickade. Jag har alltid gillat NES-versionen mer på grund av nostalgiska skäl, så jag valde till slut att plocka färgerna direkt från den paletten för att få rätt feeling.

Att tolka den håriga apan från små pixliga sprites var ruskigt kul och den CMYK-doftande färgskalan blev så fin att jag måste prova göra något mer med den. Jag vet inte riktigt vad bara. Men det löser sig nog - inspirationen kommer säkert och knackar på med något lämpligt i framtiden.

Teletubbie.

Mina damer och herrar: Fucky-Wucky.

Boerd.

I början av månaden avslutade jag ett samarbete med den svenska multitalangen Bård Ericson. Han gör många typer av musik och jag har följt hans diverse projekt under årens lopp och har länge gillat det han gör. När jag i slutet på förra året fick kontakt med honom och det kom på tal att jag kanske kunde göra lite omslag och logotyper till honom var det inte snack om att inte göra det. Att sitta hemma och göra omslag för mitt eget höga nöjes skull är skoj, men att göra omslag som faktiskt ska användas (och dessutom av folk jag gillar) är det svårt att tacka nej.

Det som syns ovan är loggan för hans lite mer klubbiga projekt Boerd, men den som håller ögonen öppna kanske kan se fler samarbeten med honom och mig i framtiden...

Här är första rutan i månadens serie jag skickat till LjusdalsNytt. Manuset skrev jag i början av veckan som gick då jag kände mig en del som mannen på bilden. Lätt febrig och eländig spenderade jag nästan en hel dag i sängen. Om det var på grund av för mycket jobb eller att jag helt enkelt fått en släng av den där host-och-snor-sjukan många i klassen verkar ha för tillfället vet jag inte, men jag var iallafall sängliggandes med någon slags lättare feber och allmänna eländeskänslor. Nu är jag som tur är återställd och har tagit en lugn och slapp helg för att vila upp mig inför slutspurten innan lovet då det är mycket att göra.

Jobbigt men kul ska det bli...Pepp-pepp!

Får jag bada i ditt anletes svett?

Efter en hård dag i skogen är det skönt att vila yxarmen lite och blicka ut över sin nyfällda skogsbit. I mitt fall är det en dryg veckas planering med olika deadlines spikade och en aningens lägre hög med saker att ta itu med i backspegeln. Än är det inte över, men det känns skönt att ha kommit loss en bit iallafall. Jag måste verkligen lära mig att inte låta det korka upp sig så här.

Bland dom mest aktuella sakerna är arbetet med Serier mot rasism-antologin. Sedan nyår har vi gått från att titta igenom och välja ut bidrag (på bloggen står det vilka som kommer att vara med) till att verkligen starta grytan som är att sätta ihop själva boken. Omslag ska tecknas och ledare skrivas med mycket annat, men det känns bra. Vi har någorlunda koll på den överskådliga framtiden samt en vilja och arbetsglöd som är svår att knäcka.
Det här kommer bli en sketabra bok!

Den skjortprydde karlakarlen jag ritat ovan kommer från ett litet ritjam vi hade i skolan för ett tag sedan. Någon kläckte ur sig den goda idén att det skulle vara kul att rita en svettig skogshuggare med alla stereotypa attribut vi kunde komma på. Någon minuts sanslöst flamsande senare satt vår lilla grupp på fem-sex personer och ritade rutiga skjortor och stickiga skägg som aldrig förr. En av dom var min partner in crime, Robin Larsson. Kolla hans huggare här. Det är sällan jag jobbar med färgpennor, men här var det en ren fröjd att leka med dom, även fast det inte riktigt blev som jag tänkt mig. Men det gör inget, det var ju mest för skit och fnitter alltihop ändå.

Mindmap.

Imorse fick vi en stor uppgift i skolan. Vi skulle teckna tre olika figurer ur tretton olika vinklar. Rakt framifrån, rakt uppifrån, rakt från sidan, snett från sidan o.s.v. När vi gjort alla tre skulle vi ta den svåraste och göra om den i tjugonio vinklar. Tjugonio.

Allt ska vara färdigt imorgon bitti och jag sitter fortfarande och tecknar på uppgiften, även fast jag hellre velat ägna kvällen åt att ta itu med en del bloggande, mailande och telefonpratande som tråkigt nog har hamnat på hög. Jag begriper inte hur det går till.

Det man kan se på bilden i dagens inlägg har inget med skoluppgiften att göra, utan är resultatet av en del brainstorming jag gjorde till en ny seriefigur som jag hittat på. Från början var det inte tänkt att han skulle vara mycket mer än en figur som drack öl och lackade ur i en kort serie, men han var så trevlig att rita att jag ville göra en lite längre serie med honom. Problemet var bara att jag inte kände honom själv, så jag ritade porträttet i mitten av papperet och försökte tänka ut hur han är som person egentligen. Vad säger egentligen den blanka blicken, packade snusläppen, det bakåtkrupna hårfästet och påsarna under ögonen?

Aktuell skäggstatus: Märkte igår att jag kan känna mustaschens form när jag har ansiktet mot kudden. Det var en underlig känsla. Underlig, men positiv.

I buskar och snår.

Under hösten ritade jag ut det skissblock jag hade haft igång sedan i början av 2010. Jag skaffade ett nytt block som var utan tryck eller etiketter någonstans. Det var sparsmakat och stiligt, men det blev lite förvirrande när jag skulle plocka upp blocket och inte visste vilken sida som var fram eller bak.

Ett omslagsmotiv behövdes så jag gjorde slag i saken och satte mig och bläddrade igenom en tjock bunt med blanka och fint färgade papper jag fått av min mamma (Tack!). Jag började klippa ut former ur dom färger som jag tyckte bäst om och försökte pussla ihop det till någon slags motiv. Rätt vad det var började jag göra en svamp, som sedan blev ett träd med en oförklarligt grå buske som sällskap. Ett pyssligt och aningen limkladdigt arbete, men ack så roligt. Och så blev ju boken fin också.

I övrigt har skolveckan varit mycket hektisk och fullproppad med en massa möten och jobb. Dock kom en riktigt skön och avkopplande helg som lämplig paus. Med pannkakor, bakad potatis och jag-vet-inte-vad-det-var-för-cheesecake, nördiga tv-spelskvällar, orgelmusik, téhäng och mysiga snöpromenader kan en helg knappt bli bättre. Tack alla jag umgåtts med för en mycket fin helg. Jag mår gott där inne bara jag tänker på er.

Som avslutning vill jag nämna att skägget tuffar på bra och att vår klassblogg har uppdaterats med info om två av våra klassfanzine som vi gjorde under hösten. Den som inte känner till bloggen och/eller är nyfiken på våra alster kan slänga ett getöga in där. Jag och resten av fanzinegruppen håller på att sätta ihop ytterligare två fanzine som borde komma upp för försäljning snart.
Mer info om dom senare.

Vårterminen börjar.

Första intrycken från Malmö och vårterminens första vecka: Pang! Ut på staden med er och samla inspiration till en serie som ska vara klar på fredagen, ät falafel, sätt dig och skriv manus, ha möten, ät kinabox, jobba mot deadline, var med om oväntade och skitskojiga saker som korkar upp planeringen, rita mer på serien som ska vara klar på fredagen, lyssna på ny och bra musik, rita på den andra serien som ska vara klar på fredagen, åk krutluktande buss och runda av det hela med en lugn och skön helg i vilans och trevlighetens tecken.

Så kan man nog sammanfatta det hela.