Det känns faktiskt väldigt skönt att kunna sitta här alldeles ensam och jobba pauslöst hela dagarna, även fast det är sommarväder ute och hela Malmö går med kortare byxor än jag.
Jag jobbar på en längre serie om tv-spel för tillfället och njuter av möjligheten att komma i stämning inför tecknandet genom att till exempel spela tv-spelsmusik så högt och mycket jag vill utan att någon klagar, kolla på Angry Video Game Nerd när jag äter och bara detaljsurfa i mitt eget huvud bland nostalgiska barndomsminnen.
Medaljens baksida är väl den att det periodvis kan kännas lite ensligt, men då finns det ju som tur är telefon och vänner på andra sidan tråden man kan prata med. Och om alla gått och lagt sig kan Filip & Fredriks "Prata-om-vilken-jävla-skit-som-helst-som-faller-dom-in"-podcast fylla en väldigt god fnissfunktion.
Bilden i detta inlägg är en ruta från tv-spelsserien som jag jobbar på just nu. Utan att avslöja storyn kan jag berätta att det är jag som liten pojke som står där i mitten med halsduk och koögon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar