Ett första bildspel.



Här är ett bildspel som jag gjorde i skolan nu i veckan. Jag försöker presentera ett urval av mina svartvita bilder och på samma gång förmedla den känsla jag får när jag tittar på bilderna. Vad känner du när du tittar på bildspelet? Skriv gärna i kommentarerna.

3 kommentarer:

Anna sa...

Okej, den här gången tänker jag lämna en lite mer utförlig kommentar. Nämligen:

1. Infejdningen av texten i början är SÅ tjusig och skapar den speciella, dramatiska stämningen direkt.

2. Skrivmaskinen inte bara LÅTER underbart, hela grejen är så fantastiskt SNYGG att jag ryser. Och RADBYTET, jag DÖR! (Säg det med en Erica!röst och du förstår hur jag menar!) Perfekt tajming med musiken och den snabba bläddringen till (näst) första bilden!

3. Bilden med de fyra siluetterna framför den ljusa halvcirkeln är också PERFEKT till skiftningen i musiken, jag får en härligt killrig "underground-känsla" när jag ser den, som sedan följer mig genom hela bildspelet.

4. "People in Every Direction"-bilden träffade mitt i själen. Den är toksnygg förstås, men orden passade också in med bildspelet, och... ja, jag vet inte, den var helt enkelt smack! rätt på sin plats.

5. Som en gnutta kritik kan jag säga att enligt mitt tycke så passade inte bilden på Erik riktigt in. Du vet ju att jag gillar den, men den kändes utanför sammanhanget på något vis - inte lika rå och mörk, och så är han ju en smula äldre än övriga människor som syns i bild. Gasmasken, grisen och spindeln avviker också lite från den genomgående stilen, men de passade ändå in otroligt bra och kändes lite mystiska och förvirrande - typ som att du hade helkoll på varför de var med, bara att jag inte fattade. Erik däremot kändes mer som en laktosintollerant pingvin vid mejerihyllan.

6. Du vet att du är ganska så fantastisk, va? Kreativa slyngel där! ;)

Nu ska jag sluta missbruka utropstecken i dina kommentarer och gå och lägga mig istället. Syns imorgon! :D

P sa...

Tack Anna för din konstruktiva kritik, det är det jag behöver! :D Jag hoppas att jag ger nånting tillbaks med mina kommentarer på dina grejer, för jag uppskattar ditt tyckande och tänkade väldigt mycket - tack igen :)

Så lite kommentarer på ditt skriveri då: Jag håller också med om att Erik-bilden känns lite out of place, men jag tog med den ändå eftersom den är bland mina bättre svartvita bilder och jag är lite fäst vid den...det kändes nog trist att välja bort den med mitt öga. Men jag håller helt med, för att behålla samma stämning genom hela så behöver den bilden och dom andra lite tveksamma bytas ut för att inte sabba helheten. Så om det hade varit ett utställningsprojekt eller någonting lite större så hade jag nog visat det för folk(t.ex. dej) och bett om åsikter och sedan förbättrat och timat det in perfektum, men nu var det ju bara en veckouppgift. Men jag håller inte på att bortförklara mej nu, utan jag förklarar bara att jag är glad för din kritik, förstår och tar åt mej den. Det är så givande när du skriver, Anna :)

S sa...

Fääänt! :). I love the skrivmaskinstext. Och nu har jag skaffat mig ett stycke värdelös blogg, vad nu det ska vara bra för. Du får la hjälpa mä :).