Ett helt jävla år!

Tjohoo! Nu har Klistertraktor funnits i ett helt år! Med ett snitt på drygt fem inlägg per månad måste jag säga att jag är rätt nöjd också. Jag hoppas att jag kommer kunna fortsätta att leverera i samma tempo och i ännu högre klass minst ett år till. En stor bidragande faktor till att jag orkar med att lägga upp saker här är att jag får så bra kommentarer. Så ett sjuhelsikes stort jefvla tack till alla som kommenterat, fortsätt hemskt gärna med det. Och var inte rädd för att komma med kritik. Snälla saker är trevliga att höra, men kanske ännu nyttigare är det att höra kritik så att jag kan göra saker bättre.

För att göra det här inlägget lite speciellt ska jag lägga upp lite musik som jag har gjort. Jag har suttit och klinkat och knåpat i några år nu, men är väl inte så där jätteduktig på att dela med mej av mina musikaliska verk. Dels för att det jag gjort förmodligen inte faller så många på läppen och dels för att jag är väldigt obra på att göra färdiga låtar. Dock har jag planer på att göra små grävningar bland mina gamla kompositioner och spela in dom på nytt, fast med "riktiga" instrument istället för med "tv-spelsljud".

Robert Pettersson - Julchippen 2007-12-18
Robert Pettersson - New Screen 2008-06-18

Låtarna här ovanför är två av dom över hundra kompositionerna jag gjort som faktiskt blivit någorlunda färdiga. Jag känner mej inte helt och hållet asnöjd, men tillräckligt ändå för att visa. Det är ju inte bara en melodi, iallafall. Håll till godo och jag hoppas att du kommer ha ett fortsatt trevligt år med mej här på Klistertraktor!

(...och några låtar till har jag ju på MySpace, för den som är nyfiken.)

Wellpapp goodness.

Goddagens. I dagens inlägg har två bilder där jag jobbat med och försökt variera en av mina favoritfärger - wellpappbrunt. Den övre bilden är ritad med tuschpennor på en liten bit av en skrivar-papperskartong(7 cm x 10,5 cm). Först satt jag med en svart tuschpenna och gjorde alla "hjärnkorvar" och när jag täckt allt tog jag fram några tuschpennor med olika gråtoner. Sen var det bara att sitta och fylla i lite där det kändes bra. Efter en lång stund och många lager hade jag fått till alla delar som jag ville ha dom. Det kändes väldigt skönt att bli klar, för mina trötta ögon kliade ganska mycket efter att ha kollat på det krypande mönstret i drygt en timme.

Här är en digital variant av samma sorts bruntonsletande. Här har jag målat roboten och hans glass med min digitala ritplatta och försökt att bara använda färger som håller sej nära wellpappbrun och maskeringstejpgul (min andra favoritfärg). Jag lade även på en texture från ett brunt kuvert för att förstärka papperskänslan. Mera robotar ska jag försöka göra i framtiden. Det är så kul att rita uttryckslösa ansikten och med hjälp av kroppspråk försöka förmedla någon form av känsla.
Jag kanske ska ha robottema på ettårsinlägget?

Smuts, skabb och akvarell.

Ny månad, nytt inlägg. Denna gång lite ritgrejor med olika infallsvinklar. Jag läste en serietidning igår och blev inspirerad åt lite olika håll som gjorde att jag fick lust att peta ut kreativiteten på papper. Jag och Linus satt och ritade, pratade och lyssnade på musik i några timmar. Det var skönt att bara sitta och rita och inte ha nånting speciellt det ska vara till. I skolan har jag blivit lite ihopkörd kreativitetsmässigt, eftersom jag har ett mål att jobba mot och när jag inte lyckas få till det som jag vill efter en massa försök blir jag ganska urmjölkad i den riktningen. Så att bara rita som jag brukar var jätteskönt och när jag kommit igång fick jag till och med lust att plocka fram akvarellpaletten och färglägga nånting. Och det händer inte varje dag.Den översta bilden är det nog inte så mycket snack om. Det är den jag blev mest nöjd med och är gjord med dom tekniker jag känner mej mest bekväm med, så ingenting nytt där direkt. Dom två svartvita här i mitten är däremot lite intressantare. Inte lika snygga, men det är just det som är meningen. Jag övade nämligen på att rita smuts, skabb och skit...det var jätteroligt. Ströhår och fläckar är verkligen the shit när man ska göra något äckligt.
Om man dessutom kan få in ett sår eller en finne så är lyckan gjord.

Så till den lilla utsvävningen med penseln i handen. Jag började med att bara freestyla till några schwungiga linjer med en brush pen och sedan betrakta dessa och se var det skulle kunna bli. Den saftiga snoken var nånting som jag genast såg och petade helt enkelt dit ögon och mun som kunde macha den väl tilltagna kranens softa karaktär. Jag är inte helt nöjd med resultatet, men baserat på att det var den första "analoga" färgläggningen jag gjort på mycket länge tycker jag att det blev fullt drägligt iallafall.

Nu ska jag sitta i några dagar och fundera på vad jag ska göra för att fira den här bloggens ettårsdag(som är den Elfte Mars, om tio dagar). Om du som läser har något förslag/önskemål om vad som borde hända då tar jag emot förslagen med väloljat öra.

Analoga ramar.

Idag har jag stått inne i mörkrummet och experimenterat med ramar av olika slag. Jag ville se hur olika ramar reagerade med olika motiv. Vissa bilder som hade rätt smutsiga miljöer funkade fint med en smutsig ram till, och bilder med lite sterilare utseende funkade bättre med en mer återhållsam ram. Och porträtt blev mycket mer levande med en ruff och ojämn ram runt...lite grann som att personligheten smittar av sej på själva bildens humör, om du förstår vad jag menar. Helt klart är iallafall att jag fått blodad tand av det här och kommer att fortsätta använda ramar för att förstärka det visuella uttrycket i mina bilder.

Nytt hår.

Foto: Linus Ohlsson

Bruntonade leksaker.

Det har varit lite svalt på uppdateringsfronten här ett tag nu på grund av en del skoluppgifter som tagit tid och så. Jag tänkte kasta upp några bilder här som legat på klassbloggen ett tag, men jag inte kommit mej för att lägga upp här, eftersom bilderna bara ingick i ett tekniktest och jag antar att dom som läser här inte är så intresserad av att läsa tekniskt mumbo jumbo. Men den som trots allt känner för det kan ju självklart surfa in på klassbloggen och läsa, men här lägger jag bara upp bilderna.

Det som jag dock skulle kunna tycka var lite intressant var om du som läser kan skriva hur pass bruna du upplever dom här bilderna. Det är nämligen rätt olika på olika skärmar och jag är nyfiken på hur pass mycket dom kan skifta. Ser dom bleka och dassiga ut? Eller är dom alldeles för krämiga och kanske till och med bajsbruna? Berätta för mej - jag är nyfiken.

Gröna anteckningar.

Jag fick låna en penna av Anna i skolan idag för av jag själv var pennlös(hade i morgonvimsigheten lyckats ta ett par byxor med hål i båda framfickorna). Det lustiga med den var att den var grön, vilket är dels rätt ovanligt i bläckpennsammanhang och dels nytt för mej och min rithand. Terje stog och pratade om en hel del intressanta saker men jag kunde inte slappna av och bara lyssna, utan bara var tvungen att kladda hela tiden och av någon anledning så blev det mycket fåglar idag. Jag försökte rita en sköldpadda vid ett tillfälle(nere till vänster), men det blev också en fågel innan det var klart...jättekonstigt.